Ro och oro

Solen har ofta lyst och himlen har varit klarblå under en tid nu. I världen, där vi ordnar och donar med gränser mellan folk och länder, är det mindre lysande. Oron stiger omkring oss och inom oss.

Det finns ändå mycket som vi kan glädja oss åt. Det mesta omkring oss fungerar rätt oklanderligt, eller hur?

Det är lugnt och städat i tunnelbanan trots att vagnarna, vid 17-tiden varje dag, är packade av folk, shoppingvagnar, barnvagnar, skidutrustningar, resväskor och rullstolar. De flesta resenärer sitter, till synes avslappnade, framför var och en sin internetkoppling. Stadstrafiken på gatan rullar på i rutinerad ström.

Häromdagen satt jag i utbildning tillsammans med en grupp kvinnor ur olika generationer. Vi formade en omslutande ring och delade liv och erfarenheter med hjälp av bilder, skapande och reflexioner. Vi hade svårt att bryta upp och släppa varandra när det var dags att gå. Sådana dagar är välgörande, att uppleva och längta tillbaka till. De blir till kraftkorn i det mediebrus som fyller våra vardagsrum med kändisleenden, eländes elände, expertprat, tunga ansvarskrav och tomma gapskratt.

Det är inte lätt att välja och välja bort.

Önskar dig solljus över din dag.

Astrid

Annons