Jag söker och testar stickspår sedan en tid. En kräsen otålighet bor i mig som spanar efter nya utmaningar och meningsfulla sammanhang. Jag är en nomadisk vandrerska.
Just stickspår känns bra, alltså närliggande utflykter i mitt idéella landskap med full koll på huvudleden. Jag vill kanske inte tillbaka till den, men ändå inte förlora den ur sikte. Jag trivs i trakten, så att säga.
Nu när jag hittat bilden och uttryckt den i ord blir allt tydligt och tillvaron begriplig. Det är viktigt att växa men inte att bli stor.
astridstahlberg 