Sommaren inbjuder till nya, nygamla och urgamla möten med släkt och vänner.
Träffar med barndomens lekkamrater, skol- eller studiekamrater, kan frammana blandade känslor. Vissa återseenden kan, först, kännas “onödiga”, som uppvärmda rester eller halvtorra brödkanter, men efter lite prat och lyssnande ta oväntat positiva vändningar till livslånga vidare relationer.
Barn, som jag följt och sett växa upp i vänfamiljer, är nu själva vuxna i storstaden. De söker utbildningar och karriärvägar – ibland efter erfarenhetsrika utflykter i världen. Vi delar med oss av våra upplevelser.
Unga som redan är föräldrar har behov av egen tid. De hittar ett giltigt skäl för ett “nödvändigt stads-besök” och stannar ett par dagar med övernattning.
För mig blir dessa möten viktiga inspirationskällor. Jag blir liksom yngre i deras sällskap; hittar tillbaka till mina egna funderingar i unga år. Jag får dela deras nyfikenhet och fräscha klokskap. Samtalen är glättiga, allvarliga och varma och stadens uteterasser blir kravlösa platser för djuplodande livssamtal.
Häng på!
astridstahlberg 